Sorgsen

Igår var jag så stark och full av självförtroende. Rakryggad och stolt. Hela skiten.
Idag är jag svart och dyster. Irriterad på mina barn och så otroligt sorgsen. När det svänger så svänger det.
Det dyker upp bilder i mitt inre av en av dem som dog. Vet inte varför, kanske för att jag inte tänkt på honom på länge, han vill kanske göra sig påmind. Se till så jag inte glömmer helt. Om jag nu trodde på sånt, men det gör jag ju inte. Hjärnspöken, dem tror jag på och det är nog vad det här är.
Jag går och lägger mig och hoppas på att vakna till en ny dag, utan allt det svarta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback